Skip to content

Christina Lundström Posts

8. Vad har jag alltid med mig ut

”Alltid med mig ut” väljer jag att tolka som att man ska längre än till typ hemmakväll och köpa snask eller Ica 200m bort för att hämta paket (i dessa fall tar jag endast mobilen med plånboksfodralet samt nycklar). Men för de längre utflykterna så vill jag även ha med mig följande:

Hörlurar
Vattenflaska
Novalucol
Alvedon
Snusdosa

Detta har komplicerats av att jag har alltid känt en motvilja gentemot väskor. Ryggsäck har gått an men handväskor/axelremsväskor har jag aldrig kunnat förlika mig med. Ibland har det inte varit något problem då man haft fickor på byxa eller jacka som räckt till, men de gör de ju inte alltid (kvinnor verkar ju rent generellt inte tillåtas ha fickor på sina byxor, alternativt endast beviljas ”låtsasfickor”!?  Men det är en diskussion för en annan gång). Ibland kanske man saknar fickutrymmet som krävs och ibland kanske man ska ha med sig något som ingen ficka i världen kan inrymma; vattenflaska eller lunchlåda till exempel. Detta har i många år lösts med kassar. Jag vet att många avskyr kassar men jag har alltid föredragit dem framför väskor. Exempel på en perfekt kasse storleksmässigt är en sådan man köper på systembolaget. Dess tilltalande dimensioner får ju dock ställas mot bilden av en själv ständigt bärandes en kasse från systemet och då tappar den en del poäng.

Hur löste jag till slut detta dilemma? Jo, jag gick och köpte lite tyg, gav det till mamma och bad henne sy en lite finare kasse/påse eller vad en nu vill kalla det. Några dagar senare hade jag denna:

Både påshandtag och axelrem fick jag (en jävligt lång sådan vilket är en förutsättning för att jag ska använda den). Dessutom såna fina småfickor på insidan där en kan pula ner medicinkartor och hörlurar eller andra icke skrymmande grejer. Perfekt avvägd för att rymma min lista av saker däruppe + en lunchlåda vilket oftast följer med när jag jobbar. Så nu lägger vi till den på listan om vad jag alltid har med mig ut.

Om jag planerar att låta henne sy fler exemplar i andra färger åt mig? Eeh, ja.

1. Mat jag gillar respektive ogillar
2. Saker jag stör mig på
3. En av mina svaga sidor
4. Mina boenden genom åren
5. Vad är jag rädd för
6. Mina morgonrutiner
7. Detta visste ni inte om mig
8. Vad har jag alltid med mig ut
9. Sätt jag förändrats på de senaste 10 åren
10. Såhär sover jag
11. Mitt favoritdjur
12. Såhär tror jag att jag uppfattas av andra
13. Min garderob
14. Mina 3 favoritsaker i hemmet
15. Favorit-ord/uttryck
16. Rangordna årstiderna
17. Något jag vill bli bättre på
18. Min hemort
19. Detta uppskattar jag hos andra människor

Leave a Comment

7. Detta visste ni inte om mig

Oj vad jag bävat inför detta inlägg. Jag skulle så gärna vilja vara en såndär intressant och fascinerande person, men är dessvärre hopplöst ordinär. Kanske till och med snäppet under ordinär? Jag menar, de flesta har ju någon imponerande talang som definierar dem litegrann. Som att kunna måla, sjunga, snickra, spela ett instrument, ha gröna fingrar, hålla på med någon idrott… You catch my drift. Sånt som visar sig efter man lärt känna personen och man får anledning att säga ”jaha, kan du *****?”

Mig har man ingen anledning att någonsin ställa den frågan till, så jag vet inte vad jag möjligtvis skulle skriva i det här inlägget? Nu låter det kanske som att jag dissar mig själv men det är inte avsikten. Jag har många goda egenskaper men dessvärre inga vidare intressanta sådana. Jag får helt enkelt lista några snabbt påkomna fakta om mig själv så låter vi det vara osagt ifall ni redan visste det eller inte.

1. Jag har alltid haft lätt för mig i skolan vad gäller teoretiska ämnen.
2. Trots ovanstående gick jag aldrig klart gymnasiet utan min väg till universitet var folkhögskola och högskoleprovet.
3. De länder jag besökt är Portugal, Norge, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Tjeckien.
4. Jag är expert på att lära mig låttexter men kan inte ta en ton om det så gällde livet.
5. Trots att jag velat pierca och tatuera mig sedan typ 14-årsåldern så blev inte min första piercing förrän jag var 21 och min första tatuering när jag var 25.
6. Jag gick hos talpedagog när jag var liten tills det uppdagades att jag hade en vaxpropp och helt enkelt pratade så som jag hörde. När örat spolats började jag snabbt prata normalt.
7. Jag har en ofta återkommande dröm där jag är i min gamla lägenhet på Kyrkogatan och inser att jag fortfarande har kvar grejer där. Lite möbler, matrester i kylskåpet, någon flyttlåda. Alltid en stress över att flytten inte är helt avklarad (naturligt eftersom vi nu är inne på lägenhet nummer tre efter den flytten…)
8. Det finns ingen hejd över hur mycket jag kan sova. Inte så att jag går omkring och är trött dygnet runt, men inget hejdar mig från att lägga mig på soffan mitt på dagen och sova utan att för den skull ha svårt att sova sen på natten (kan i perioder ha svårt att somna av andra anledningar dock).
9. Jag är väldigt mycket vanemänniska. Ogillar till exempel starkt när någon tagit min plats på bussen.
10. Jag har inte klippt mig på 1½ år. Tog mig aldrig för att ringa frisören i våras och sen har tiden gått.
11. Jag är extremt bra på prokrastinering (se ovanstående punkt för referens).
12. Jag har alltid hårddissat hockey fram tills min mammas sedvanliga hockeysällskap blev sjukskriven och hon tvingade med mig på några matcher. 3-4 besök på ladan och sedan var jag hooked.

Jag tror vi nöjer oss så av den enkla anledningen att jag inte kommer på något mer.

1. Mat jag gillar respektive ogillar
2. Saker jag stör mig på
3. En av mina svaga sidor
4. Mina boenden genom åren
5. Vad är jag rädd för
6. Mina morgonrutiner
7. Detta visste ni inte om mig
8. Vad har jag alltid med mig ut
9. Sätt jag förändrats på de senaste 10 åren
10. Såhär sover jag
11. Mitt favoritdjur
12. Såhär tror jag att jag uppfattas av andra
13. Min garderob
14. Mina 3 favoritsaker i hemmet
15. Favorit-ord/uttryck
16. Rangordna årstiderna
17. Något jag vill bli bättre på
18. Min hemort
19. Detta uppskattar jag hos andra människor

Leave a Comment

6. Mina morgonrutiner

Nu ni! Nu blir det spännande.

Ehm… Ja. Mina morgonrutiner är kraftigt varierande beroende på om jag jobbar eller ej. Är jag ledig eller jobbar kväll så sover jag till allt mellan 07-12, det går inte att förutse vilket. Går inte heller veta när och om jag äter frukost eller om jag duschar eller egentligen någonting. Helt öppet.

Ska jag däremot på jobbet så går bussen antingen 07.25 eller 06.00 och jag är ganska konsekvent med att stiga upp 50 minuter dessförinnan. Kläderna jag ska ha är framtagna och ligger på hallbyrån så dem jag tar med mig in på toan där en gör vad en brukar göra där och därefter borstar hår och tänder. Klär på mig, ger katterna mat och packar ner lunchen i väskan innan jag avvaktar tills det är dags att gå till bussen (brukar gå hemifrån 12 minuter innan avgång). Blir ofta 10-15 min av väntan innan jag går genom dörren och jag skulle kunna sova lite längre, MEN. Jag är ju tidspessimisternas drottning och är fullkomligt beroende av tidsmarginaler. Finns säkert många som har svårt att förstå detta behov men låt mig då klargöra att jag aldrig någonsin är sen. Visst, det kan hända något så att en buss är sen eller så, men jag tror ärligt talat inte att jag någonsin varit sen till något där det har varit mitt fel? Aldrig försovit mig. Aldrig missat en buss.

Jag vet inte riktigt vad mer som kan inrymmas i detta inlägg? Frukost är väl en för andra vanlig morgonrutin som jag själv aldrig lyckats anamma. Har under perioder försökt då ju detta ska vara så himla livsavgörande men nä, det är inte för mig. Möjligtvis på hotell där en har chans att äta igen lite pengar samt har möjlighet att ta lite av varje. Men annars inte.

 

1. Mat jag gillar respektive ogillar
2. Saker jag stör mig på
3. En av mina svaga sidor
4. Mina boenden genom åren
5. Vad är jag rädd för
6. Mina morgonrutiner
7. Detta visste ni inte om mig
8. Vad har jag alltid med mig ut
9. Sätt jag förändrats på de senaste 10 åren
10. Såhär sover jag
11. Mitt favoritdjur
12. Såhär tror jag att jag uppfattas av andra
13. Min garderob
14. Mina 3 favoritsaker i hemmet
15. Favorit-ord/uttryck
16. Rangordna årstiderna
17. Något jag vill bli bättre på
18. Min hemort
19. Detta uppskattar jag hos andra människor

Leave a Comment

5. Vad är jag rädd för?

Hmm ja, frågan är om denna punkt inte borde varit vad är jag inte rädd för? Är i grund och botten en ängslig själ men jag antar att vi får skilja ängslan  från rädsla för annars blir det här inlägget aldrig klart.

Konkreta saker som jag är rädd för:
1. Spindlar. Väljer att tro att det är något rent evolutionärt som har levt kvar sedan mina förfäder bodde i skogen och tampades med giftiga spindlar på en daglig basis? För rent logiskt vet jag ju att de spindlar vi har i Sverige inte är farliga. Det är bara någonting med sättet de rör sig på… Skulle ärligt talat hellre hålla en tarantella i handen än en sån vanlig svart husspindel. Den förstnämnda kommer liksom inte hinna omlokalisera sig till min nacke om jag råkar blinka.

2. Tandläkaren. Detta tog sin början när jag gick hos folktandvården i Burträsk. Min tandläkare där var hårdhänt, otrevlig och snål med bedövning vilket har lämnat sina spår hos mig. Jag går sedan drygt 10 år tillbaka hos en privat tandläkare i Skellefteå som är superduktig och anpassar besöken efter vetskapen om att jag har tandläkarskräck. Det är absolut hjälpsamt men inte tillräckligt för att jag inte ska bäva flera veckor i förväg när jag fått en tid.

3. Att flyga. Inte såpass att jag inte går på ett plan men tillräckligt för att pulsen ska vara avsevärt högre än normalt under flygturen. När jag var 18 och jag och Elin flög till Göteborg för att gå på festival så tyckte jag att det var kul att flyga, sedan hände något. Antagligen blev jag vuxen och utvecklade till sist vettet att vara rädd. Det som skrämmer mig mest är nog det faktum att ifall planet skulle krascha så är det lång tid innan själva smällen. Tid till att tänka och verkligen känna paniken och insikten om att en kommer dö. Med bil, tåg eller dylikt så handlar det om ett par sekunder max medan en flygkrasch kan innebära minuter beroende på höjden? Fy fan.

Annars så är jag rädd för att någon som står mig nära ska bli sjuk eller vara med om en olycka eller dylikt. Har även en lite hypokondrisk sida som är rädd för att få cancer eller någon annan farlig sjukdom. Sedan har vi lite mer fåniga rädslor som typ innefattar att använda mangeln i tvättstugan men det är inte riktigt något som håller mig uppe på nätterna.

1. Mat jag gillar respektive ogillar
2. Saker jag stör mig på
3. En av mina svaga sidor
4. Mina boenden genom åren
5. Vad är jag rädd för
6. Mina morgonrutiner
7. Detta visste ni inte om mig
8. Vad har jag alltid med mig ut
9. Sätt jag förändrats på de senaste 10 åren
10. Såhär sover jag
11. Mitt favoritdjur
12. Såhär tror jag att jag uppfattas av andra
13. Min garderob
14. Mina 3 favoritsaker i hemmet
15. Favorit-ord/uttryck
16. Rangordna årstiderna
17. Något jag vill bli bättre på
18. Min hemort
19. Detta uppskattar jag hos andra människor

Leave a Comment

Pineapple pie with non sour creme fraiche

Ibland är ju hjärnan fantastisk. När jag vaknade idag (efter en låååååång sovmorgon) så hade jag resterna av en dröm som låg och lurade i medvetandets periferi. Någon timme senare kom jag plötsligt ihåg den; jag hade drömt om creme fraiche. Eller rättare sagt att jag letade efter creme fraiche till en ananaspaj men när jag till slut hittade det så hade den surnat 🙁

Efter denna dröminsikt så var ananaspajsuget omedelbart. Därför var det nästan för bra för att vara sant när jag upptäckte att vi hade samtliga ingredienser hemma!? Från vaniljglass att servera den med  till icke-surnad creme fraiche som inte var ringmärkt till något annat. Jag gjorde det enda vettiga och tog det som ett tecken från ovan.

Så! Nu blir det hockey och ananaspaj med glass. Perfekt kväll.

2 Comments

4. Mina boenden genom åren

Jag vet inte varför jag valde att ha med denna punkt på listan för i samma stund som jag började fundera på detta inlägg så insåg jag hur fruktansvärt tråkigt ämne det är. Men, en skola icke trotsa det skrivna ordet, så here goes;

Mina första 18 år i livet bodde jag hos mina föräldrar, i ett och samma hus. Min första egna lägenhet blev en liten tvåa på bottenvåning i ett område i Burträsk som kallas Bofinken (av för mig okänd anledning). Den var inte i fantastiskt skick (och det förbättrades inte medan jag bodde där tack vare två kattungar vars stora intresse var att klösa tapeter) men alldeles lagom för den tiden – jag var mest bara extatisk över att äntligen få bo ensam.

Jag tror att jag bodde där ca 6 månader innan en lägenhet med identisk planlösning men i ett annat område, och på andra våningen, blev ledig och jag sökte den. Gjorde en kort visit hos föräldrarna under några veckor medan den nya lägenheten omtapetserades och dylikt innan jag flyttade in där. Det var trevligt att ha en balkong och tapeter man själv valt och jag och katterna trivdes mycket bra på dessa 46kvm. Orkar inte räkna exakt hur länge jag bodde där men det känns spontant som typ tre år. Sedan träffade jag Fredrik och vi beslutade oss för att flytta ihop varav jakten efter större boende genast inleddes (nu på senare år har vi insett att 46kvm inte är för litet för två pers men det är lätt att vara efterklok).

Vi hittade en billig 4’a på 115kvm  (fortfarande i Burträsk) som hyrdes ut av Ånäsets pingstförsamling. Den hade ganska mycket skavanker men hyran var ju låg och vår vaktmästare intygade att det ena än det andra skulle åtgärdas. Blev det så? Nä. Efter några månader insåg vi att mer eller mindre hela huset var fuktskadat men det var inget som de ville kännas vid. Vet såhär i efterhand att några år efter vi flyttade därifrån så sanerades hela huset så förnekelsen måste ha nått sin gräns till slut.

I alla fall, vi tog oss vidare till Vinkelgatan där vi fick en fin 2’a på 64 kvm. Stort plus för badkar och världens bästa granne tant Rut. Trivdes utmärkt i den lägenheten och hade det inte varit för att vi efter ett par år ville flytta till stan så ser jag ingen anledning till att vi skulle ha gett upp den? Kan inte minnas att jag vantrivdes med någonting där. Visst, tanten under oss var döv och på söndagsmornarna fick man lyssna på gudstjänst med tysk brytning från Burträsks kyrka men en ska ju ha något att klaga på också.

Så kom dagen då vi fick veta att vi skulle få en av lägenheterna på det nybyggda Hofgränd i Skellefteå. Vi hade mer eller mindre förlikat oss vid tanken att vi inte skulle få någon lägenhet i stan pga bristande köpoäng, men så vips! Skebo bestämde sig för att bygga dyra högstandardslägenheter som majoriteten av sökande inte har råd med och vi tog vår chans. Tycker förvisso att hyran hade kunnat vara lite lägre men det funkar med två inkomster. Dessutom har det inte känts som läge att köpa heller och det känns ändå skönt att veta att det enda lånet jag har är CSN.
En oro inför denna lägenhet var att vi skulle få gemensam tvättstuga, vilket vi sluppit i förra lägenheten, men den oron var helt obefogad. Jättefräsch tvättstuga, bra maskiner, gigantiskt tvättskåp. En mangel som jag slänger längtansfulla blickar efter men som jag aldrig skulle våga använda. Finns gott om tvättider. Sen så är ju lägenheten i sig väldigt fin så sammanfattningsvis så trivs jag bra här. Än bättre sen vi började rensa och slänga så det faktiskt känns som att vi har ordning och koll på allt vi äger.

 

1. Mat jag gillar respektive ogillar
2. Saker jag stör mig på
3. En av mina svaga sidor
4. Mina boenden genom åren
5. Vad är jag rädd för
6. Mina morgonrutiner
7. Detta visste ni inte om mig
8. Vad har jag alltid med mig ut
9. Sätt jag förändrats på de senaste 10 åren
10. Såhär sover jag
11. Mitt favoritdjur
12. Såhär tror jag att jag uppfattas av andra
13. Min garderob
14. Mina 3 favoritsaker i hemmet
15. Favorit-ord/uttryck
16. Rangordna årstiderna
17. Något jag vill bli bättre på
18. Min hemort
19. Detta uppskattar jag hos andra människor

Leave a Comment

Ledig på riktigt

Då vi i princip inte var hemma under semestern i somras utan spenderade den i Prag och Göteborg så kände jag mig inte särskilt utvilad när jobbet tog vid igen. Haft roligt – absolut. Vilat upp mig – inte alls. En bekräftelse på detta var att Fredrik blev dunderförkyld under semestern medan jag höll mig frisk. Mitt immunförsvar brukar nämligen bara kapitulera när jag slappnar av, vilket jag ju då antagligen inte gjorde.

Utifrån detta så bestämde jag mig genast för att ta en veckas semester längre fram längs hösten. När jag fick se schemat så var det två veckor som såg bra ut, kriterierna var att de låg mellan två lediga helger samt att det inte skulle gå mer än 4-5 semesterdagar. Helst hade jag velat ta första veckan i november men då föll det sig så att jag skulle gå en kurs där det första av fyra tillfällen skulle infalla den veckan. Därav valde jag istället den första veckan i december.  Ganska snart efter jag sökt semester och fått den beviljad (och mina turer blivit tillsatta) så kom det ett mail från kursledaren att hela kursen skulle förskjutas en vecka… Sista tillfället blev alltså på tisdagen under min semestervecka. I ungefär samma veva fick vi tid hos veterinären kl 09 den 3e december, måndagen på min lediga vecka. Som grädde på moset fastslog min chef att vår planeringsdag skulle äga rum den 5e december, onsdagen under min semestervecka. En planeringsdag som skulle innefatta utbildning i vårt nya dokumentationssystem och som man därmed helst inte ville missa.

Sammanfattningsvis: Jag har inlett min lediga vecka med tre icke så lediga dagar. Visst att måndagens veterinärsbesök inte tog särskilt lång tid men det var ju ändå en sovmorgon som gick förlorad. För mig ska en ledig dag verkligen vara en ledig dag. En avgörande faktor är liksom att man inte ska behöva klä på sig civiliserade kläder för att 1, man får besök eller 2, man ska ut. Sen kan man för all del välja att få besök eller bege sig ut på en ledig dag för att man vill, men man ska inte MÅSTA. Då är det ingen ledig dag genom mina ögon sett.

Men men. Om allting faller sig väl (varför det nu skulle göra det) så har jag fyra (riktiga) lediga dagar framför mig. Det enda jag vet att jag ska göra är att se hockey imorgon och på lördag, i övrigt är det helt öppet. Som det ska vara.

Leave a Comment

3. En av mina svaga sidor

Givetvis måste jag inleda detta inlägg med ett ödmjukt skämt på egen bekostnad;
Oj, hur ska jag kunna välja bara en svag sida när jag har så många?
Så, skämt avklarat.

Jag tycker inte detta är jättelätt att skriva om, men ändå lättare än om det hade handlat om starka sidor. Att tuta i egen lur har aldrig fallit sig naturligt för mig medan jag är desto bättre på att grubbla över mina egna brister. Den egenskap jag initialt kommer att tänka på vet jag inte riktigt hur jag ska benämna, men velighet eller ambivalens ligger väl kanske närmast. Jag har väldigt svårt att uttrycka starka åsikter just för att jag är så öppen för alla omständigheter. Så pass öppen att jag ofta har svårt att veta vad jag ska tycka. Å ena sidan å andra sidan liksom, i oändlighet. Om vissa personer kan beskrivas som svartvita i sitt tänkande så kan jag då tänkas beskrivs som hela jävla färgskalan. Att kunna se nyanserat på saker är automatiskt inget dåligt men tenderar väl att bli det när det dras till absurdum. Någonstans kanske detta bottnar i en osäkerhet, ska man liksom stå för något så ska man också vara beredd på att bli emotsagd eller tillrättavisad. Ett sätt att försöka föregå det är förstås just att ta hänsyn till varje aspekt och ingångsvinkel, men tyvärr resulterar ju detta sällan i principfasta ståndpunkter. Det är ju lite symptomatiskt för vår tid att tycka något om allt medan jag ofta känner att jag inte vet tillräckligt om något för att uttala mig. Det låter ju ganska sunt, men grejen är den att jag inte heller gärna uttalar mig i ämnen där jag ändå är ganska insatt. När jag väl gör det så är det sällan med en stark övertygelse utan snarare tillbaka till ”å ena sidan, å andra sidan.”

Någonstans här finns det ju en gyllene medelväg och jag skulle gärna jobba lite på att närma mig den. En kan ta hänsyn till alla aspekter men ändå landa i en egen åsikt – väl medveten vid att den inte är ofelbar men ändå går att motivera. Givetvis skulle det underlätta om en kunde bli lite tryggare i vetskapen om att det är okej att någon annan inte håller med en. Man får ändå ha den tilltron till folk man beblandar sig med, att de liksom inte automatiskt ogillar andra bara för att de inte tycker samma sak i en fråga. Folk i min omgivning uttrycker ju ofta åsikter som jag inte delar men för all del kan förstå eller åtminstone respektera utan att det påverkar vad jag tycker för personen (OBS, vissa undantag för typ grundläggande värderingar och människosyn).

Grattis till er som orkat läsa det här inlägget, är ni dessutom några som lyckades följa med och förstå innehållet så är ni fan värda en chokladask. Till er andra kommer här en kort sammanfattning; Jag är en velig person. Tydligen så till den gräns att jag velar lite kring min egen velighet.

 

1. Mat jag gillar respektive ogillar
2. Saker jag stör mig på
3. En av mina svaga sidor
4. Mina boenden genom åren
5. Vad är jag rädd för
6. Mina morgonrutiner
7. Detta visste ni inte om mig
8. Vad har jag alltid med mig ut
9. Sätt jag förändrats på de senaste 10 åren
10. Såhär sover jag
11. Mitt favoritdjur
12. Såhär tror jag att jag uppfattas av andra
13. Min garderob
14. Mina 3 favoritsaker i hemmet
15. Favorit-ord/uttryck
16. Rangordna årstiderna
17. Något jag vill bli bättre på
18. Min hemort
19. Detta uppskattar jag hos andra människor

Leave a Comment

2. Saker jag stör mig på

Detta är då nummer två i listan och min omedelbara tanke är att jag kommer få begränsa mig lite för jag är extremt begåvad vad gäller just detta område – att störa mig på saker.

Ska vi börja väldigt övergripande så stör jag mig ju på vårt samhälle i stort. Alla orättvisor givetvis, all rasism, sexism, trans- och homofobi osv som märks av precis överallt. Normen som har blivit kring att en bra medborgare är en medborgare som producerar, du ska sträva efter att göra karriär och den högst aktade mänskliga egenskapen i jobbsammanhang är att vara stresstålig. Ständig tillväxt där vi aldrig nöjer oss, jorden må gå under men vad gör det när ekonomin blomstrar. Genvägen till välmående är masskonsumtion av egentlig skit som vi hjärntvättas till att tro att vi behöver. Fullt rimliga saker att störa sig på.

Sen är ju även jag människa med allt vad det innebär – dvs att jag kan störa mig på saker som egentligen inte spelar så stor roll. Exempel på detta:

* När folk ska tränga sig på bussen först trots att de inte har busskort utan ska krångla med betalning så att vi andra får stå utanför och trampa i kylan. Visst borde det vara en oskriven regel att endast de med busskort får tränga sig?

* När folk i affärer inte lägger ut avskiljarpinnar efter sina varor på bandet. Så ska man behöva bli osäker på om de faktiskt lagt upp alla sina varor eller om det är fritt fram att börja lasta upp vilket resulterar i att man håller upp kön längre än nödvändigt.

* När man inte bara kan säga som det är utan måste låtsas inte vara medveten kring något. Ett bra exempel är CHL som pågår parallellt med SHL just nu – en europeisk liga som började för några år sedan med de bästa lagen från ett antal olika länder. I Skellefteå och övriga Sverige har man problem med att matcherna typ inte drar något folk och det diskuteras vad i hela världen detta kan bero på? Alternativa förklaringar slängs runt som att det är före löning eller det har nyss varit hemmamatcher i SHL, när den enkla förklaringen är att INGEN BRYR SIG OM CHL. Inte ens lagen bryr sig utan måste låtsas som att det finns ett stort engagemang och att man tar varje match på blodigt allvar. Skellefteå gick vidare till kvartsfinal igår och spelarna kostade inte på sig mer än små leenden. Det norska laget jublade efter varje mål de gjorde medan Skellefteås spelare knappt reagerade när pucken gick in. Ändå ska experter och journalister stryka sig bekymrat på hakan och ställa sig frågan varför publiken uteblir. Fånigt är vad det är och, förstås, störande.

* För att fortsätta på hockeyspåret så är det väldigt mycket som stör mig när jag är på hemmamatcher. Folk kan verkligen inte bete sig i offentliga sammanhang? En tycker ju att det vore givet att man inte tömmer en parfymflaska över kroppen innan man ska sitta bland en massa människor. Eller att man inte tokskriker ilsket varje gång en spelare inte gör som man hade önskat, för att sen sitta helt tyst när det görs mål eller matchen vinns. Vem betalar liksom flera hundra för att sitta och enbart vara arg och skrika oskyldiga platsgrannar i öronen? (OBS – detta beteende ses uteslutande hos äldre män/gubbar). Likaså plingar irritationsklockan till när en i matchpaus t ex ska besöka toaletterna och man knappt kan ta sig fram för att folk kommer ut från läktaren och helt sonika stannar mitt i gången. Sedan träffar de likasinnade idioter och plötsligt har de ett litet idiotgruppsmöte som håller upp flödet av folk från alla håll. Trots att de är en hel grupp så besitter ingen förmågan att se sig omkring och inse att ”oj, vi kanske står lite i vägen för folk”.

Jag stör mig på oändligt mycket mer men givetvis blir det tomt i skallen när man ska försöka komma på allt (förvisso är det en grej som också stör mig). Nu är dock inlägget redan ganska långt och jag tänker att ett uppföljningsinlägg får bli aktuellt framöver.

1. Mat jag gillar respektive ogillar
2. Saker jag stör mig på
3. En av mina svaga sidor
4. Mina boenden genom åren
5. Vad är jag rädd för
6. Mina morgonrutiner
7. Detta visste ni inte om mig
8. Vad har jag alltid med mig ut
9. Sätt jag förändrats på de senaste 10 åren
10. Såhär sover jag
11. Mitt favoritdjur
12. Såhär tror jag att jag uppfattas av andra
13. Min garderob
14. Mina 3 favoritsaker i hemmet
15. Favorit-ord/uttryck
16. Rangordna årstiderna
17. Något jag vill bli bättre på
18. Min hemort
19. Detta uppskattar jag hos andra människor

Leave a Comment

Något kom emellan

Någon som vill gissa varför det har ekat tomt här i en dryg vecka? Har jag haft fullt upp? Har jag jobbat så hårt att jag inte orkat göra mer än att ligga horisontellt den lilla lediga tid som funnits kvar? Nä, inte direkt. Visst var det några stressiga dagar förra veckan med mycket jobb och hockey på hemmaplan men jag var de facto ledig lördag, söndag och måndag. Igår var jag på kurs här i stan plus hade några jobbärenden och idag och imorgon är jag ledig inför jobbhelg. Massor med tid att blogga på ju!? Absolut. Om man inte hittat något annat produktivt att lägga tiden på. Till exempel att man laddat hem sims 4 ”bara för skojs skull” och sedan blivit mer engagerad än planerat och lagt nästan all sin lediga tid på det… Sånt som händer. Men för stunden är jag faktiskt lite less så plötsligt blev det lite tid för bloggen. Ska se om jag till och med förmår mig att beta av något mer ämne på listan.

Leave a Comment